I något av en följetong kommer vi att kasta ljus över några av historiens mest omtalade polarfarare. Vi tar det från början, med en kort berättelse om mannen som satte Svalbard på kartan - holländaren Willem Barentsz.
År 1596 seglade två holländska fartyg norröver, i direkt riktning mot Nordpolen, i hopp om att upptäcka en genväg till Kina och Indien. Istället upptäckte de ögruppen Svalbard. Holländarna, under befäl av Willem Barentsz, blev så imponerade av den spetsiga kustlinje som mötte dem, att de gav platsen namnet Spitsbergen. Sökandet efter en handelsväg norr om Europa och Asien fortsatte, men när expeditionen nådde Novaja Zemlja frös fartyget fast i isen. Då isen ännu inte hade smält beslutade man sig sommaren därpå för att i små, öppna båtar försöka nå det ryska fastlandet. Under överfarten dog dessvärre Barentsz, men de överlevande expeditionsmedlemmarna lyckades trots tuffa förhållanden till slut att nå Kolahalvön. För sina meriter har Willem Barentsz bland annat fått ett helt hav uppkallat efter sig, Barents hav i Norra ishavet, och samhället Barentsburg på Svalbard.