I år firar Carina Svensson två decennier på PolarQuest. Hennes första resa till Svalbard, 2004, var en minnesvärd expedition med målet att nå den mytomspunna Vitön. Med på resan som föreläsare var Håkan Jorikson, museichef på Grenna Museum. Expeditionen lyckades inte bara nå Vitön – man gjorde också värdefulla fynd som kastade nytt ljus över dess fascinerande historia.
Carina Svensson inledde sin karriär på PolarQuest i augusti 2004 genom att delta i en expedition på Svalbard, där målet var att nå den mytomspunna Vitön. Denna isolerade ö är känd som platsen där Andrée och hans expeditions-medlemmar hittades, 33 år efter deras misslyckade försök att nå Nordpolen med ballongen Örnen. Carina hade vid den här tiden en lång erfarenhetfrån resebranschen, men polarområdena var något helt nytt för henne.
– Jag hade aldrig trott att jag skulle göra något sådant, jag tycker ju om värme. Men där har jag ju verkligen ändrat mig, säger hon med ett leende.
Bara att komma till Longyearbyen var en upplevelse i sig.
– Allting var nytt för mig – att se varningstrianglarna med isbjörnar och sedan gå ombord på det lilla fartyget. Det var riktigt häftigt.
Inför resan hade man noggrant studerat iskartor och sett att förutsättningarna för att nå den otillgängliga Vitön var goda. På kvällen anlände man i tjock dimma, men redan morgonen därpå hade dimman lättat. Guiderna gick i land för att scouta området och kunde snart konstatera att det var säkert att gå i land.
Med på expeditionen var Håkan Jorikson, museichef på Grenna Museum, tillsammans med en grupp historieintresserade resenärer. Entusiasmen var stor när man nästan omedelbart fann fragment av trä och textilier från lägret. Ingen hade kunnat gå i land här på många år på grund av isen, men nu hade istäcket smält och marken låg blottad. Det visade sig dessutom att lägret låg på ett lite annat sätt än vad man tidigare trott.
– Detta gjorde att vi kunde hitta nya fynd. Bland annat ett par blå strumpor som var helt intakta. Otroligt, berättar Carina.
För Carina har historien vuxit med åren, i takt med att hon har samlat på sig allt mer kunskap.
– Då var jag ju helt ny i branschen. Men jag minns så väl när jag besökte Grenna Museum efteråt och kunde prata med Håkan om resan i detalj. Jag tror nästan att jag uppskattade hans glädje över resan mer än något annat. Ganska fantastiskt!
Vänligen notera! Beroende på vilket objektiv som används för fotografering eller videoupptagning kan ett djur uppfattas närmare än vad det är. Vi följer alltid rådande riktlinjer i Arktis för att försäkra oss om att vi inte stör djurlivet.