Vintrarna på östra Grönland är långa, hårda och stormiga. Under nästan sju månader om året håller snön, frosten och isen sitt kalla grepp om ön. Människorna här lever på en av världens mest isolerade platser och landskapet är ett av de minst befolkade på planeten. Omkring 56 000 personer är bofasta på Grönland och majoriteten av dem är födda här. Eftersom drygt 80 procent av Grönland är täckt av is, bor de flesta människorna längs väst-, öst- och sydkusten.
PolarQuest expeditionsguide Gunilla Lindh kom till Grönland första gången 2013. Då hade hon precis sålt allt hon ägde och lämnat en blomstrande karriär inom den skotska finanssektorn för att i stället slå sig ner på östra Grönland. Ett helt annat liv lockade. Ett enklare liv närmare naturen, i en helt annan kultur. Första jobbet var en fem månader lång projektanställning inom expeditionslogistik strax norr om Ittoqqortoormiit på östkusten. Sedan dess har Gunilla bott flera omgångar i Tasiilaq och även levt och arbetat med de lokala inuitjägarna på östra Grönland.
Hur skulle du beskriva livet på Grönland?
Man lever i små samhällen. Det största samhället på östkusten har runt 2000 människor. Samhällena på västkusten är något större och där finner man även huvudstaden Nuuk som har omkring 18 800 invånare. Livet på Grönland är familje- och traditionsorienterat och man lever ett liv långt ifrån konsumtionshets och statussymboler. Avstånden är stora och infrastrukturen är olik vår egen – utan väg- och tågförbindelser. Man är helt beroende av flyg, helikopter eller båtförbindelser. Mellan mindre bosättningar åker man snöskoter eller hundspann på vinterhalvåret alternativt mindre båtar under de få månader om året som isen släpper sitt grepp.
Grönland är en ö i förändring, livet och möjligheterna skiljer sig på öst- och västkusten. Traditioner och stoltheten är stark bland inuitbefolkningen samtidigt som nya influenser och möjligheter i utbildning, arbete och teknologi på mestadels västkusten skapar ett Grönland i utveckling.
Vad är det du älskar mest med Grönland?
Den frågan får jag ofta. Naturen på Grönland är storslagen, med djupa isbergsfyllda fjordar, höga snötäckta berg, små samhällen med färgglada hus mot en bakgrund av världens andra största istäcke – Den Grönländska inlandsisen. Men Grönland skulle inte vara så speciellt om det inte var för den fantastiska befolkningen som bor där. Eftersom ön är isolerad och dyr att ta sig till och från saknar stora delar av dess befolkning möjligheten att resa utanför ön. Därför finns ett stort behov bland befolkningen att träffa och prata med oss icke grönländare som besöker ön. Alla grönländare som jag har haft förmånen att träffa har varit otroligt gästvänliga, nyfikna och fantastiska människor som jag lärt mig mycket av. Samtidigt som de är nyfikna på omvärlden värnar de också om sin egen kultur, sina traditioner och sitt sätt att leva. Kommer man som gäst till Grönland med ett öppet och nyfiket sinne blir man varmt välkomnad.
Kan du berätta om maten på Grönland?
Den övervägande delen av tiden jag tillbringat på Grönland har jag varit på östkusten, i de små samhällena där logistik och förbindelser är få. På dessa platser är jakt och fiske stora delar av vardagen för att komplettera de varor som kan importeras. Med den Grönländska terrängen och klimatet är det svårt att odla färska råvaror som vi är vana vid i Europa. På östkusten, provianteras byn med leveransfartyg (supplyship) en gång på våren och en gång på hösten med varor som håller sig länge. Grönsaker och frukt man finner i butiken är mestadels frysta för att kunna hålla länge, ett mindre utbud av färsk frukt och grönsaker flygs in från Island, men detta är både dyrt och i liten skala.
Den grönländska dieten består till stora delar av fisk och sälkött, då dessa fiskas och jagas lokalt på Grönland. Min diet under långa perioder på Grönland bestod mestadels av sälkött, ett mörkrött kött som smakar gott grillat med mycket peppar och timjan. Det var också en stor ära för mig att bli bjuden på rå sällever under en jaktritual på isen. Den visade att jag verkligen blivit accepterad i den fina grönländska kulturen och betydde mycket för mig personligen. Levern var så färsk att den osade av värme.
Du brukar prata om vikten av att få omvärlden till Grönland. Hur menar du då?
Trots att Grönland tillhör Danmark, är det en avskild del av världen. Bara att ta sig dit är ett projekt och infrastrukturen är mycket olik vår egen. Sysselsättningen är på vissa ställen låg, möjligheterna till högre utbildning är mer begränsad än vad vi är vana vid i Europa och många av de samhällsbärande jobben som polis och brandkår innehas av danskar. Men med turismen kommer fler möjligheter för arbete och ekonomisk tillväxt för Grönlands invånare. Det blir ett ömsesidigt utbyte av personliga möten, upplevelser och möjligheter.
Hur skiljer sig Svalbard och Grönland åt?
Jag brukar säga att Grönland är som en blandning av Svalbard och Nordnorge, men fjordarna är djupare, bergen är högre, isbergen och glaciärerna är större. De små samhällena är som färgklickar, nästan som sagobyar. Dessutom är Grönland mycket grönare än Svalbard och har sin speciella kultur och sina fina traditioner. Djurlivet skiljer sig åt, på Grönland är den stora behållningen val.
Vilken typ av resenär kommer få ut mest av en resa till Grönland med PolarQuest?
En person som är genuint naturintresserad samt har stor nyfikenhet för nya kulturintryck och öppenhet för att kommunicera och lära av människor från en kultur mycket olik vår egen. Vi kommer att göra en del landstigningar med vandringar och terrängen är relativt krävande på många platser, där leder och stigar är obefintliga. Är man nyfiken så finns det en stor chans att man blir inbjuden på kaffe när vi besöker isolerade inuitsamhällen. Stora leenden är ett av mina favorit sätt att kommunicera när inte engelska fungerar. Tar man sig tiden att lära sig ett fåtal ord och uttryck på det lokala grönländska språket, uppskattas det mycket och öppnar många dörrar för fantastiska möten och upplevelser.
Vad kännetecknar västra Grönland?
Diskobukten är relativt platt med gigantiska glaciärer och isberg. Här finns djupa fjordar, grottor och i vattnet har vi goda chanser att se både knölval, vikval, Grönlandsval och grindval. Det bor betydligt fler människor här än på östkusten.
Och vad kännetecknar östra Grönland?
En underbar och dramatisk natur samt känslan av att vara i världens ände, i den mest positiva benämningen. Samhällena är extremt isolerade här och tystnaden påtaglig. Östkusten på Grönland är för mig världens vackraste plats.
Vad tror du gästerna kommer bära med sig från resorna?
En känsla av naturens storslagenhet som är svår att sätta ord på, fina minnen från gemenskapen ombord, fantastisk varma och lärorika möten med lokalbefolkningen och unik kunskap om en av världens sista orörda vildmarker.
