Lär känna några av historiens främsta polarfarare! Vi har tidigare skrivit om Willem Barentsz och Adolf Erik Nordenskiöld och de strapatser de gav sig ut på. Denna gång har ni chans att lära er lite mer om Fridtjof Nansen och hans spännande äventyr.
Fridtjof Wedel-Jarlsberg Nansen föddes i Oslo 1861 och var bland annat verksam som oceanograf, zoolog och diplomat. Han var även professor vid universitetet i Oslo och ambassadör i London. 1922 tilldelades han Nobels fredspris för sitt humanitära arbete och engagemang för flyktingar, samt initiativet till så kallade Nansenpass. Men mest känd är han för sina upptäcktsresor och stora äventyr.
1888 korsade Nansen Grönlands inlandsis på skidor för att ta reda på om isen sträckte sig hela vägen från öst till väst. Detta var historiens första dokumenterade korsande av Grönland. I oktober nådde de Nuuk, men var tvungna att övervintra där eftersom den sista båten för vintern redan hade lämnat hamnen. Nansen passade på att studera inuiterna och lärde sig mycket om kajaker, rodd och överlevnad i extrema förhållanden. Efter resan skrev han två böcker, Paa ski over Grønland (1890) och Eskimoliv (1891).
1893 seglade Nansen med fartyget Fram mot Arktis i ett försök att nå Nordpolen. Planen var att fartyget skulle frysa fast i isen och sedan driva hela vägen till Nordpolen. När Nansen och hans följeslagare Hjalmar Johansson tre år senare insåg att de aldrig skulle nå fram till målet, övergav de fartyget. Med skidor och hundspann tog de sig fram över isen och nådde den 7 april 86 grader nordlig bredd, vilket var längre norrut än någon hade varit tidigare. De tvingades dessvärre att avbryta expeditionen när de insåg att de inte skulle hinna ta sig tillbaka innan den arktiska vintern skulle anlända.