Det är sådana här dagar vi drömmer om! Nu tryggt ankrade i skyddande Sørhamna klev vi i våra gummibåtar i perfekta förhållanden. Himlen var full av stormfåglar, tretåig mås och gråtrutar. Läs ett utdrag från en av PolarQuests resor från Bergen till Svalbard med M/S Stockholm.
Bjørnøya – Fredag 20 maj 2016
Det är sådana här dagar vi drömmer om! Nu tryggt ankrade i skyddande Sørhamna klev vi i våra gummibåtar i perfekta förhållanden. Himlen var full av stormfåglar, tretåig mås och gråtrutar. Här fanns också en hel del spetsbergsgrissla bland de mer vanliga sillgrisslorna. Havsytan var helt svart av dem och så fort vi stannade gummibåten så simmade de orädda fram för att hälsa.
Sydliga änden av Bjørnøya består av upp till 400 meter höga lodräta klippväggar där varenda klipphylla är fullbebodd utav sjöfågel, mestadels grisslor. Klipporna är också perforerade av tunnlar, portaler och grottor och idag var havet med oss så vi kunde, i lugnt vatten, utforska varenda en av dem. En av dem måste ha varit över 100 meter rakt in i berget.
Efter lunch var det dags igen. Denna gång siktade vi på att landstiga vid Kvalrossbukta, där vi vandrade upp för slänten som tog oss till klippans kant och där nedanför låg vårt fartyg stilla mitt i Sørhamna. Vi fortsatte vandringen över tundran som nu stod i blom med de första purpurbräckorna och vi fann också ett litet dagbrott för bly innan vi åter klev ombord M/S Stockholm och stävade vidare norrut – mot Svalbard!
Sørkapp – Lördag 21 maj 2016
När vi vaknade denna morgon fann vi oss omringade av packis vid Svalbards södra ände – Sørkapp. Det var fascinerande att stå på däck och se fartyget plöja obehindrat genom ismassan. Adam klättrade upp i utkikstunnan vid 8:15 för att stanna där fram till 13:00. Här skulle spanas! Detta till synes livlösa landskap är hem till många arktiska djurarter som livnär sig på det rika havet inunder isen. Här spanade vi också efter isbjörnar på jakt efter de många sälar som syntes lite här och där.
De första sälar vi upptäckte var storsäl. Flera honor låg på isen med sina stora, men knappt två veckor gamla ungar, något man bara kan få beskåda denna tid. Innan Adam klättrade ned för lunch så upptäckte han en valross på isen. Vi närmade oss den försiktigt och kom riktigt nära för att beskåda dess enorma kroppsmassa och de imponerande betarna.
Efter lunchen fortsatte spaningen men det var inte Adam som upptäckte isbjörnen utan Helena. Den simmade bland isflaken där det låg grönlandssälar i massor. Vad skulle ske? Spänningen steg när styrman Magnus sakta, sakta närmade sig isbjörnen och helt plötsligt hävde den sig upp på ett isflak – med en säl i munnen! Det hade tagit den från vattnet utan att vi sett det. Den började spisa sitt byte i sakta mak, men rätt som det var valde den att gå i vattnet igen. Vi följde den noggrant med våra kikare för att se den ta sikte på nästa säl och innan vi hann hämta andan ser vi den dra ned sälen i vattnet bakifrån. Aldrig tidigare har vi beskådat något sådant beteende! Vi var alla häpna över det vi bevittnat och när vi lämnade platsen bakom oss såg vi isbjörnen spisa på ett av sina byten igen.
Vänligen notera! Beroende på vilket objektiv som används för fotografering eller videoupptagning kan ett djur uppfattas närmare än vad det är. Vi följer alltid rådande riktlinjer i Arktis för att försäkra oss om att vi inte stör djurlivet.