På många av hans vänners önskelista stod en långresa till Sydostasien, men på tjugoåriga Erik Edvardssons lista stod något helt annat. Han drömde om att besöka en ö mitt ute i Södra Oceanen, en ö som hyser mer djurliv per kvadratkilometer än någon annan plats på jorden – Sydgeorgien. 2008 gick hans stora dröm i uppfyllelse och bara två år senare packade han väskan och begav sig dit med PolarQuest igen. Här delar han med sig av sina upplevelser i detta paradis för djurälskare.
Vad fick dig att vilja resa till Sydgeorgien?
Jag har nog drömt om Sydgeorgien ända sedan jag såg BBC:s ”Life in the freezer” för första gången, men då trodde jag nog aldrig att jag skulle komma dit. Till denna kalla, vindpinade ö, långt ute i havet, dagar från närmaste land med ett helt unikt och enastående djurliv. Långt senare, när jag började kika på en resa till Antarktis kändes det helt givet att boka en tur som gick via Sydgeorgien och Falklandsöarna.
Du besökte Sydgeorgien två gånger på kort tid. Vad fick dig att resa tillbaka?
Under min första resa blev Sydgeorgien en klar favorit, faktiskt före Antarktis, och jag kände mig långt ifrån färdig med denna ö. Jag ville se mer av den, och få möjlighet att stanna längre på de bästa platserna. Och som fotograf innebär ett andra besök helt andra möjligheter till riktigt bra bilder - man känner till platserna, djuren och har gott om tid. Vi fick dessutom möjlighet att gå iland i gryningen, göra vandringar och riktigt fördjupa oss i öns natur och dess unika historia. Jag hoppas att jag får möjlighet att göra ett tredje besök någon gång i framtiden.
Vilket är ditt bästa minne från Sydgeorgien?
Oj, svårt att bara välja ett, men jag kommer aldrig att glömma första gången vi steg iland. Hur otroligt mycket djur det fanns, hur orädda de var, den otroliga storleken på elefantsälarna och den oerhört vackra omgivningen. Men det starkaste minnet är nog att sitta mitt bland kungspingvinerna i den enorma kolonin vid St. Andrews Bay, ensam i lätt snöfall, och bara njuta av det som utspelade sig runt omkring.
Nedan visar Erik några av sina bästa bilder från Sydgeorgien och berättar mer om det fantastiska djurlivet.
Kungspingvinen är den talrikaste pingvinarten på Sydgeorgiens stränder då många av de andra arterna häckar i gräset längre upp på kullarna. De största kolonierna överstiger 100 000 fåglar och dagtid dominerar de bruna ungarna bilden, men till varje unge hör två föräldrar som genom att lyssna till dess läte lyckas hitta sin unge i myllret.
Det finns många extrema fakta om den sydliga elefantsälen, världens största säl. Bland annat finner vi den största storleksskillnaden mellan könen av alla däggdjur hos dem. Hanarna kan väga över 4 ton, vilket är ungefär 10 gånger så mycket som en hona, och de största hanarna kan ha harem på uppåt 200 honor.
Mängden djur på stränderna är häpnadsväckande. Det är helt tjockt med pälssälar, elefantsälar, pingviner och andra fåglar. Tätheten av djur per kvadratmeter är större på Sydgeorgiens stränder än på Afrikas savann!
Nyckeln till det imponerande djurlivet på Sydgeorgien är det rika havet som omger ön. Det är kallt, näringsrikt, isfritt året om och producerar föda åt miljontals sälar, fåglar och valar. Bilden visar en grupp kungspingviner på väg ur vattnet, troligen fullproppade med mat till sina ungar.
Vandringsalbatrossen är en av världens största flygande fåglar och den med det bredaste vingspannet; upp till 3,5 meter. De flyger enorma sträckor i Södra ishavet och kan stanna ute till havs i flera år, men återvänder alltid till land för att häcka. Dock räcker inte en sommarsäsong för att föda upp en albatrossunge, utan den är flygfärdig först efter mer än ett år i boet. Det betyder att den måste klara av att sitta och vänta på mat även i de kallaste vinterstormarna.
En bit upp på bergsidorna, ovanför strändernas myller, är det något lugnare. Men även här finns det gott om liv. Här häckar merparten av öns havsfåglar bland tussockgräsets stora tuvor. Den gråhuvade albatrossen är en av fyra albatrossarter på ön, och kanske den allra vackraste. De bildar par för livet, men är ändå noga med uppvaktningen inför varje säsong.
Den höga koncentrationen av djur innebär att det finns gott om kadaver. Sydgeorgiens motsvarighet till gam är jättestormfågeln. De är stora, kraftiga fåglar som klarar av att döda mindre byten, men som framförallt lever av att äta döda djur - en ilandfluten säl ger ofta upphov till hårda strider dem emellan.
