I maj 2019 hade jag förmånen att göra min första resa till Arktis och Svalbard. Under den resan var jag ombord på M/S Quest, ett fartyg med plats för 50 passagerare. I september i år fick jag möjlighet att återvända till Svalbard, där jag gav mig ut på en expedition med 12-passagerarfartyget M/S Stockholm. Precis som på min förra resa lämnade PolarQuest inget övrigt att önska och servicen ombord var enastående.
Vädret i september skilde sig något från min tidigare resa i maj. Den första halvan av resan präglades av snöfall och dimma, men under den andra halvan belönades vi med vackert väder och en fantastisk upplevelse med polarrävar.
På min första resa i maj kunde vi tyvärr inte bege oss norrut på grund av vinden. Den här gången hade vi dock möjlighet att göra det, och med tre extra dagar till förfogande, nådde vi ända till Bråsvellbreen. Den norra delen av området har mycket att erbjuda, inklusive stora kolonier av valrossar och ett mer varierat landskap än den södra delen. Att resa i maj har dock en annan fördel: det är den tid då fåglarna anländer till Svalbard och fyller de branta fågelklipporna.
M/S Stockholm är ett 70 år gammalt fartyg i utmärkt skick, konstruerat för endast 12 passagerare. Magnus, ägaren och kaptenen, tillsammans med hans besättning, bidrog i hög grad till att göra vår vistelse mycket trevlig. Fartyget drar inte bara nytta av sin kompakta storlek, vilket möjliggör tillgång till platser som andra fartyg inte kan nå, utan har också exklusiva sjökort ombord. Dessutom var guiderna och kaptenen alltid redo att hitta lösningar som prioriterade både säkerhet och möjligheten att observera vilda djur. Vid varje möjligt tillfälle manövrerades fartyget till en position som gav oss det bästa fotografiska perspektivet.
Arktis är ett tilltalande resmål även i september. Efter det första snöfallet blir landskapet exceptionellt vackert och fridfullt, med ett ljus som onekligen är enastående - en balans mellan det skarpa och det mjuka. Även om vi behövde att ha tålamod för att få se djur, fick vi under den andra dagen i Smeerenburg vår första skymt av valrossar. Därefter fick vi möjlighet att se allt man kan önska sig: sälar, valar, delfiner och, inte minst, isbjörnar.
Även om de flesta fåglarna redan hade lämnat Svalbard för sydligare breddgrader, hade vi ändå möjlighet att observera några arter. Min nya favorit är den lilla skärsnäppan, som är långt ifrån skygg. Du kan närma dig den på ungefär 2 meters avstånd, vilket skapar fantastiska fotomöjligheter. Dessutom hade vi chansen att se flera olika arter av måsar, inklusive silvertärnan.
Slutligen, på resans sista dag, hade vi en otroligt vacker upplevelse med unga polarrävar vid Alkhornet. Guiderna var medvetna om att rävarna i det här området föder ungar under sommaren, vilket ökade chansen att stöta på dem. Men i vildmarken kan utgången vara oförutsägbar. Efter cirka 20 minuter fick vi ändå syn på en polarräv som åt en död fågel. Vi närmade oss försiktigt, och när den lade märke till oss blev den nyfiken och och kom närmare. Den tog vår guides handske som låg i närheten, grävde ner den och inspekterade oss på ett lekfullt sätt. Men spänningen tog inte slut där. Kort därefter anslöt sig en andra polarräv till vårt sällskap. Vi tillbringade ungefär 1,5 timme med dem båda innan de bestämde sig för att ge sig av.
Mötena med isbjörnar och polarrävar kommer alltid att vara ingraverade i mitt minne, för att inte tala om det fantastiska ljuset. Varje årstid har sin unika charm: på våren befolkas klipporna av de första fågelkolonierna, medan den första nysnön i september ger oss möjligheten att leta efter spår.
Text och foton: Michael Guthmann
Website: https://michaelguthmann.de/en/welcome
Vänligen notera! Beroende på vilket objektiv som används för fotografering eller videoupptagning kan ett djur uppfattas närmare än vad det är. Vi följer alltid rådande riktlinjer i Arktis för att försäkra oss om att vi inte stör djurlivet.